torsdag 28 juni 2012

"Hej Jag heter Marie Gerahty och jag är IPhone beroende, det var sex timmmar sedan...



Jag misstänkte det, det var något lurigt med denna torsdag. Mitt minne var som bortblåst, inget stannade i mitt huvud, det var borta innan jag ens hann blinka. Fick nästan påminna mig själv om vart jag var, ”Du är på jobbet Marie”, ”Du är i Nordstan Marie och det är din lunch”, ja det var kanske lite överdrivet men det har varit utmanande att vara jag idag.

Så när jag satt där i bilen på väg hem efter ett besök hos moster Chris tänkte jag visa mamma mitt fina iPhone fodral. Jag tittar i väskan, ”jodå, var ligger den gömd?” Jag rotade och rotade men jag hittade den inte.

Men, ingen panik ännu, jag går igenom mina påsar, väskan igen, och igen, och igen.

Oberoende av hur ofta jag tittade i väskan så dök IPhonen inte upp.

Här började paniken infinna sig. Var kan jag ha glömt den? Var hade jag den sist? Mamma gissade hos frisör Camilla, jag gissade hos moster Chris eftersom jag tagit ut telefonen ur väskan för att jag ville visa mamma fodralet, det ser ut som en läder inbunden bok i rött. Men jag blev distraherad när mamma tog fram klädpåsar.

Där ville även ”fula Marie” vara med och titta, ville inte gå miste om något girig som jag är.

Fick världens vackraste klänning av moster Chris, underbart vacker och den har fåglar på sig!!!

Mamma och jag gick igenom ”vart kan du glömt den listan” vi ringde Chris som tittade runt men kunde inte se den. Vi ringde frisör Camilla men hon hade gått för dagen, ingen annan var kvar på salongen heller. Men när vi lagt på så ringer moster Chris, räddaren i nöden - hon hade hittat telefonen genom att ringa den.

Här var det ett under, för som norm har jag telefonen på ljudlöst eftersom jag får nog med ringande telefoner på jobbet - men denna dag hade jag på ljudet!! Halleluja, annars vet jag inte hur länge den kunde fått legat i den påsen. Smarta moster Chris och ursnälla moster Chris som skall möta mig i Nordstan i morgon, för att ge mig min kompis åter.

Tala om värsta ångesten, innan jag visste vart den var, tänkte att länsförsäkringarna kommer inte att tro mig om även denna nya telefon försvinner.

Jag är inte helt bra utan min telefon, jag märker att jag är iPhone beroende, mina händer letar hela tiden efter telefonen, något som jag vill kolla, vill texta Lisa och berätta om klänningen - tänkte även att ”jag tar kort på min vackra klänning och lägger ut den på instagram” MEN jag har inte telefonen - då inte den kameran så jag får vänta.

Nästan 24 timmar utan iPhone - min rapport i nu läget ser ut som följer:

Fullständig panik och ångest.
Lättnad när telefonen är funnen.
Ledsen och arg att jag nu får vara utan den - IGEN - förra gången var traumatiskt nog.
”Hej, jag heter Marie Gerahty och jag är iPhone beroende, det var sex timmar sedan jag sist fick en iPhone hit, ok jag känner mig rätt skakig!”
Arg, irriterad, ledsen, arg, förbannad, ledsen, hysterisk, ångest......

Det skall gå bra, det skall gå bra, det skall gå bra, det skall gå bra aagghhhhhhhhhh!!

Kanske skulle jag ha stannat i sängen - eftersom jag kände på mig att det var något lurt med denna dag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar